Mer bra från ETC.
198 miljarder. Så mycket större blev det privata, svenska skuldberget mellan 2014 och 2015. Totalt handlar det om nästan 2 600 miljarder kronor.
Att frågan hamnat på agendan sedan en tid tillbaka kan inte ha undgått någon. Den verkliga frågställningen är dock varför en av bovarna bakom skuldökningen – ränteavdragen – lyckats hamna under radarn. Åtminstone enligt förre miljöpartistiska språkröret Birger Schlaug.
– Såväl förra regeringen som den nuvarande borde skämmas ögonen ur sig på grund av sitt sätt att hantera den här frågan. Man stimulerar hushållen att låna, skaffar framtida kostnader för staten och skapar stora problem för de låntagare som inte fattat att de om några år kommer att sitta på pottkanten.
Det skriver han på sin blogg och lägger till att avdragen – 30 miljarder 2014 – redan är större än kostnaderna för socialbidrag samtidigt som de snart kan komma att överstiga statens utgifter för försvaret och gymnasieskolan.
Men 30 bortdragna räntemiljarder blir ju också 30 miljarder mindre i konsumtionsutrymme. Det riskerar, enligt flera ekonomer, att gå ut över tillväxt och arbetstillfällen.
– Utgår man från det blir varje tidpunkt en orimlig början på omställningen. Visst är det svårt att vända på nolltid, till och med omöjligt om vi ska värna social anständighet och demokrati. Men Miljöpartiet krävde redan för ett kvarts sekel sedan att räntebidraget skulle fasas ut med någon procentenhet per år. Det finns få lägen där en minskning skulle bli mindre smärtsam än i dag, när räntan är låg, säger Birger Schlaug till Dagens ETC.
Det är ju ändå en flerhundraårig konsumtionsekonomi du slåss mot. Hur ställer man om utan att det går ut över välfärden?
– För det första är det just den fråga som politiker borde ägna sig åt – hur vi skapar ett samhälle med social anständighet och demokratisk utveckling som inte är beroende av exponentiell tillväxt, vilket är en omöjlighet på lång sikt. För det andra bör konsumtionsutrymmet i stället överföras till det offentliga – vård, skola och omsorg – för att öka vårt välbefinnande, säger han.
Men hur ska de som tjänar på nuvarande ordning övertygas om att ge upp kortsiktiga vinster?
– Tja, man kan ju börja med att som politiker ta såväl väljare som planet så pass mycket på allvar att man börjar driva opinionsbildning. Dessutom, och det är det glada budskapet, kommer vi att få ett bättre liv om vi ställer om. Det är nämligen inte så att det är tillväxt som gett bättre liv, det är människors strävan efter just bättre liv.
