Curres tankar

För i tiden åt man för att leva och nu lever man mer för att äta. Inte konstigt att halva befolkningen är överviktig. Jag kan inte/vill inte/bryr mig inte om t.ex. mitt kaffe eller annan dryck/mat är starkt eller inte. Inte heller lägger jag ner halva dagen på att fundera över vad jag skall äta eller timmar på att laga maten.  Man har ju liksom viktigare saker att tänka på. Eller ?

En del människor kan överhuvud inte tänka sig att dricka kaffe om det inte är exakt perfekt i smak och värme och får absolut inte vara det minsta för starkt eller för svagt. Vad är problemet – jo allt för många människor har alldeles för lite att tänka på och alldeles för lite att göra och alldeles för mycket pengar som dom egentligen inte riktigt vet vad doms skall göra med dom. Och då ställer naturligtvis alla våra kommersiella krafter upp och vägleder oss att välja rätt mat och olika matlagningstillbehör och vägleda alla dessa lättpåverkade människor vad dom skall göra och lägga sina pengar på.  Marknadskrafterna är inte  helt dumma men några andra är alldeles för lättpåverkade och bara följer mängden utan att reflektera på vad som händer. Eller ?

Och alla dessa dödstråkiga matprogram överallt. Att man kan tycka det är värt att sitta och lyssna och titta på detta, är för mig i alla fall, totalt ointresserade. Men mat verkar vara det viktigaste som finns i dagens TV och alla program med självaktning måste ju följa med strömmen annars är dom inte med på tåget. Nästan lika totalt ointressanta inslag som alla dessa modeinriktade inslag som naturligtvis också varje TV-kanal måste ha med. Man kan ju bara spy åt eländet och byta kanal så fort det går.

Hörde i ett radioinslag att vi som inte bryr oss om mode och mat är tråkiga människor som inte kan njuta av livet. Halleluja. Det finns faktiskt andra saker att njuta av ni som står i köket dygnet runt och lägger halva livet på att fundera på och planera vilka kläder ni skall ha på er dom närmaste dagarna.

Vad annat kan vara intressant. Jo tex  vad som händer ute i världen. Men mera i närheten tex idrott, teater på alla nivåer är spännande och givande. Finns mycket annat också naturligtvis. Prova t.ex. att gå och titta på en fotbollmatch mellan 10-åringar får ni se livsglädje. Gå ut i naturen och njut av den så får ni se och uppleva naturens fantastiska skiftningar under de olika årstiderna. Just nu på våren kan man se hur de olika djurens barn växer vecka för vecka. Har ni svårt att hitta se dom så ta med lite mat så kommer dom alltid fram och hälsar. Och vilken fantastisk frid och motion det ger att promenera, springa eller cykla i vår härliga natur med den fantastiska Svenska allemansrätten. Och allt detta är helt gratis. Men eftersom det är gratis finns det ju inte några vinstintressen som gör reklam för det.

Förresten min favoriträtt är rotmos med fläskkorv. Och favoritklädsel är  jeans med kavaj bara så ni vet detta viktiga…..

På mina morgonpromenader oftast med fru Lena har vi under våren följt ett kanadagässpar. I början var ungarna inte så mycket att hänga i kroken (se ovan). Små var dom och bevakades av föräldrarna hela tiden . Med tiden har dom växt som ogräs och nu någon månad senare nästan lika så stora som föräldrarna och vågar sig ut på riktigt långa äventyr på egen hand (se nedan). Snart är dom ”tonåringar” och vet och kan allt och gör som dom vill och skiter i föräldrarnas förmaningar. För det mesta går det säkert bra men en och annan av ungarna blir säkert mat till någon rovdjur. Inte minst om dom inte är 100 procent friska.

Vi har ju själv 3 katter i vårt lilla radhus som kommer hemsläpande med både det ena och andra den här årstiden bl.a. möss, kaninungar, skator och senast t.o.m. en riktigt stor råtta. Sådan är naturen - den enes bröd den andres död. Döden är en naturlig del av livet. Tycker att vi människor har en förmåga att överdramatisera när någon dör. Visst är den hemskt och tragiskt speciellt när unga människor dör och kan förstå att det är en chock och leder till stor sorg. Men när en 85 åring får sitt liv avslutat, hur det nu än sker, finns det väl ingen anledning av sörja ihjäl sig. Vi skall ju alla den vägen vandra och har man fått 85 år blir i alla fall jag nöjd.

På dagens morgonpromenad dök det upp en ny fågelfamilj med små ungar. Ett nytt gäng som förgyller tillvaron de närmaste veckorna med andra ord och gör det lättare att få tummen ur och verkligen ta den där promenaden.

Är en bok som jag inte rekommenderar en vanligt funtad människa att läsa. Man blir bara så djävla förbannad när man läser hur författaren Bengt Ericson beskriver delar av överklassen i Sverige. Hur de tar sig friheter, hur man myglar, hur man ser ner på vanligt folk, etc. Detta gäller inte alla rika människor naturligtvis. Tror det är stor skillnad på de som föds in i rikedomen som t.ex. Familjen Wallenberg och de som jobbat sig dit på egen hand. Jag råkar ju känna några riktigt rika snubbar som jobbat ihop sin rikedom och dom är verkligen inte stöddiga och märkvärdiga alls och dessutom givmilda och sponsrar bl.a. ”min” lilla klubb. Men råkar också känna folk som är födda in i rikedomen och dom är annorlunda funtade. Så man får inte dra alla över en kam, i detta avseende som i alla andra, men tyvärr alldeles för många ”rikingar” ser ner på dom svagaste i samhället. Visst har varje människa ett eget ansvar men tro inte att dom flesta av dessa människor älskar att vara drogmissbrukare, deprimerade, arbetslösa och/eller rent fattiga. Dessutom vill jag hävda att det i dagens tuffa samhälle räcker att vara bara lite mindre än normalbegåvad så är det MYCKET svårt att få ett jobb. Tror heller inte att dagens låga socialbidrag och tuffa arbetslöshetsregler gör att det blir lättare för dessa utsatta människor att få jobb. Vissa partier tror tydligen att ju sämre ersättning dessa utsatta människor har skall ge dom styrka och kraft att kämpa sig till ett jobb som dessutom ofta överhuvudtaget inte finns. Nej det gör det bara ännu värre för dom.

Jag har ofta funderat på att om jag helt plötsligt skulle råka bli riktigt rik skulle jag då förändras som person och agera annorlunda än i dag? Skulle jag bli snål och hålla i pengarna istället för som idag ”slösa bort” dom på fosterbarn i Kenya och avgifter till diverse välgörenhetsorganisationer. Skulle jag då också som många ”rika” människor som jag känner börja försvara mig med att inte skänka pengar eftersom ”det ändå inte kommer fram”. Skulle jag också då ondgöra mig att behöva se fattiga, utslagna människor på gator och torg. Eller gnälla på att tiggare borde tvingas bort från gatorna för det ser inte bra ut och stör mig. Jag tror inte det men jag kan inte vara helt säker. Jag har sett människor som förvandlats. Men oftast är jag ganska säker på att det sitter i generna redan från arv, miljö och uppfostran och då är det nog ingen större risk.

Åter till boken och några bra utdrag ur boken.

”Ingen annan svensk företagsbranch befolkas av så sällsynt snikna individer som finansindustrin. Avspeglar sig i minst sagt uppblåsta lönesättning på bankernas mäkleri- och analysavdelningar. Redan innan bonus handlar det om miljonlöner. De höga belöningarna är förvånande med tanke på att det inte rör sig om något särskilt svårt arbete. Att utföra en hjärnoperation är svårt. Att dirigera en symfoniorkester är svårt. Men att effektuera med en knapptryckning en kunds aktieköp kräver klart mindre begåvning. Som en tidigare bankdirektör beskriver det. Du söker en aktie och får upp två kurser på skärmen. Den ena köpkurs och den andra säljkursen. Du lägger dig mitt emellan och får en snittkurs sedan är det bara att trycka på knappen. Ett enklare jobb kan man leta efter.”

Min kommentar – Det jobbet kan kanske t.o.m. en deprimerad, arbetslös eller fattig klara för en 1/10-del av lönen. Det är ju inte heller helt okänt att apor vid flera tillfällen genom att kasta pil på aktiebolag hittat lika bra vinnare som dom bästa internationella börsmäklarna. Det är alltså ofta mer tur än skicklighet även i detta sammanhang precis som när och var och vem man blir född till. Skillnaden är att vissa personer/grupperingar i samhället har (över)talningsförmågan att hitta på egna orsaker till att t.ex. dom skall få höga bonusar! Helt ofattbart men ändå tyvärr en realitet!

Det finns sååå mycket att diskutera/kommentera i detta ämne. Förresten läs boken ändå så får ni bilda er en egen uppfattning……..

Med lite tur hävdar jag att även lilla Sverige skulle kunna vinna hela EM. Precis som Danmark gjorde 1992 när man inte ens hade kvalat utan fick en gratischans eftersom kriget startade i Jugoslavien eller för några år sedan när Grekland vann. Så jämn är det i dagens fotboll. Visst e dom stora kanonerna Tyskland, Spanien och normalt sett Holland egentligen bättre lag men allt kan hända i så få matcher det är i ett EM.

Helt objektivt har Sverige inte dom allra bästa spelarna på varje plats. Vi har enligt min uppfattning 2 riktiga världsspelare i Zlatan och Mellberg. Många andra lag har kanske 5-6-7-8-9 världsspelare och alla kan vinna precis som Danmark o Grekland gjorde. Inte heller dom hade dom individuellt bästa spelare i laget sett på varje individuell plats. Men det finns annat som också betyder en hel del som t.ex. laganda, tillfälligheter och tur/otur.

Det största felet med Sverige är våra journalister som alltid skall höja våra Svenska lag till skyarna och mer eller mindre kräver vinster och spekulerar ihjäl sig innan. Och inte minst alla dessa journalister och experter som efter förluster kräver avgångar och inte minst hur vi istället skulle gjort och spelat för att vinna och själva naturligtvis vet exakt vad som gått fel i förlustmatcher . Halleluja.  Har pratat med folk i andra länder och där tar man inte ut segrar/framgångar innan matcherna förutom den minst lika eländiga Engelska presskåren.

Matchen igår var en fantastisk underhållning och vilken eufori för oss alla Svenska  vid 1-1 och 1-2. Underbart härligt.  Försök glädjas åt det och inte hitta syndabokar.

Säger som Zlatan sa till Peter Jidhe för 10år sedan – Hoppa in själv i nästa match och spela så löser sig säkert allt och så får du se hur lätt det är.-  Att sitta hemma i efterhand som alldeles för många av våra svenska journalister och andra gnällkorvar kan vilken djävla idiot som helst ha sanningen hur man skulle ha tagit ut laget och hur man skulle vunnit.

Hamrén har gjort ett mycket bra jobb med killarna. Förresten hur mycket kan en tränare/ledare göra på 2 veckors samling. Inte undervärk som våra kära journalister tror. Låt honom fortsätta sitt jobb i lugn och ro så blir det säkert ännu bättre med tiden. Jag kan i alla fall inte se någon annan som kan göra det bättre. Möjligen Sven-Göran Eriksson men så mycket pengar har inte Svenska fotbollsförbundet.

Nu ser vi fram emot fortsättningen av fotbolls EM, som snart avlöses av EM i friidrott och sist men inte minst Olympiska Spelen. Vad kan man mer begära…

Jag o min fru försöker promenera någon/några dag i veckan. Inte sällan innan jobbet speciellt på våren-sommaren-hösten. Varför är det  ibland sååå svårt att besluta sig om att gå ut eller inte när man vet hur härligt det är under och efter promenaden? Ja säg det. Idag tog jag till sist beslutet att gå ut trots att min fru befann sig i Skåne och inte kunde gå med. Sedan är det också viktigt att köra lite hårdare någon gång i veckan säger dom som vet. Då väljer jag att ta en cykeltur med min racercykel under de ljusare månaderna och gymcykling under vintern

Foto från dagens promenad i Hisingsparken på Hisingen.

Det är just ofta under dessa promenader och under mina cykelturer  som hjärnan kommer igång med curres tankar. Även hjärnan behöver blodgenomströmning och syre för att komma igång bättre säger ”dom” och det håller jag verkligen med om. Senast i dag kunde man läsa i GP att  forskare hävdar att konditionsträning ger extra syre till hjärnan. Träningen under unga år ger positiva effekter i hela livet hävdar dom.

Jag har varit i många länder där det finns fin natur men ofta inhängnad och förbjuden mark. Mest minns jag en löprunda under studietiden i Arizona USA på 1970-talet när det plötsligt dyker upp en Pickuptruck med en gubbe på flaket och gevär riktad mot oss och ber oss lämna hans mark.

Idag under promenaden började jag tänka på hur viktig naturen egentligen är för oss människor och hur fantastik och unik vår allemansrätt är. Var rädd om er och vår fantastiska natur.

Återigen mördas människor i ett land för att något av länderna i säkerhetsrådet lägger in veto mot större FN-insatser. Och det helt i onödan. Man hade ju hoppats att detta skulle bli bättre efter järnridåns fall. Men icke sa Nicke. Man undrar verkligen hur det står till i FN? Läser man boken FN spruckna drömmar av Fredrik Segerfeldt blir man ju mörkrädd. Han påstår ju i boken att FN är en mutbar penningslukare utan någon större reel makt. Jag har trots att ha läst boken hopp och tro att FN ändå gör skillnad. Det är väl trots allt en kraft emot att bara världen skall styras av ekonomiska intressen och makt.

Ett av dom största problemen tycker jag är att säkerhetsrådets 5 permanenta medlemmars har vetorätt i FN. Nu är det många civila människor i Syrien som helt i onödan mördas i massor därför att Ryssland säger nej att stoppa det. Vid andra tillfällen har Kina sagt nej vilket bl.a. gjorde att miljontals människor fick sätta livet till när Röda Kmererna härjade i Cambodja och tog livet av några miljoner människor. Hur många gånger har inte Israel räddats av USA:s veto? Eller när flera av säkerhetsrådets medlemmar i  FN sitter på sin röven och tycker att det är  "interna rwandiska frågor" när ca 900.000 människor slaktas mestadels med machetes och detta på ett halvår i Rwanda. Ni tror väl inte religiösa motsättningar var inblandade… Dessutom hölls mellan 250 000 och 500 000 kvinnor och flickor som sexslavar. Man undrar ju hur människor kan vara så otroligt grymma?

En lösning kanske skulle kunna vara att om t.ex. 90 procent av alla länder röstar för en fråga gäller inte vetorätten för dom 5 stora länderna så kanske det skulle kunna gå fortare med besluten och många oskyldiga människors liv skulle kunna rädda..

Äntligen dags för EM i fotboll. Vi var många som satte oss i soffan för att njuta av inledningsmatchen mellan Polen och Portugal. Ganska snart ledsnade jag eftersom den polska publiken buade och busvisslade så fort Portugal hade bollen.

Det var ju mycket snack innan EM om rasistiska och nationalistiska tendenser i de båda arrangörsländerna. Och tyvärr fick vi verifierat farhågorna redan i den allra första matchens inledning och matchen igenom.

Därför föreslår jag att man inte spelar några nationalsånger i samband med matcherna. Istället kan man inleda matcherna med något annan neutral härlig musik. Varför inte internationalen ..TiiHii.  Naturligtvis kommer det inte att lösa problemen. Men det är en markering mot dessa nationalistiska, fanatiska och ibland också tyvärr rasistiska tendenser inom fotbollen och för den del också i samhället. Jag menar inte att man bara skall sitta still och bara titta på matcherna. Man kan heja och sjunga hur mycket och hur högt som helst på sina favoriter. Men låt bli o bua och busvissla så fort din motståndare rör bollen. Det går ju att förbjuda bengaliska eldar, att kasta in föremål på plan, att rusa in på plan för då straffas ju förövarnas lag och kan få böter och i värsta fall förlora hela matchen. Minns Danmarks diskning mot Sverige). Varför inte göra detsamma med buande och busvisslingar? Förstår att det är mycket svårt att beivra och bevisa men ändå!

Alla dessa straff  är ju skittråkigt att ta till och skall ju egentligen inte alls behövas om folk hade lite vett i skallen. Är det kanske någon form av mänskligt behov? Ja man kan ju undra ibland, eftersom tex religionen är ungefär samma visa där din egen religion (lag) är bäst och alla andra värdelösa eller i alla fall mycket sämre än ens egen religion (lag).

Inte minst för alla ungdomar och barn som tittar på matcherna är det inte bra att uppleva och kanske tror att det är normalt och OK att uppföra sig som dessa svin. Varför ”måste” man vara fanatiskt i fotboll och också i andra sammanhang för den delen? Varför kan man inte bara njuta av fin fotbollen och glädja sig åt att det bästa laget för dagen vinner matchen även om det inte är ens eget favoritlag?

Först av allt vill jag återigen framföra att jag är ateist och stöder följaktligen varken Kristendomen, Judendomen, Islam eller någon annan påhittad religiös historia för den delen. Jag betraktar mig som ganska objektiv och ”hejar” varken på Israeler eller Palestinier. Sedan får båda parterna kalla mig antesimit eller muslimhatare för det är jag ändå inte. Är också medveten om Judarnas oerhörda förföljelse under inte bra 2:a världskriget utan tyvärr att dom varit diskriminerade och hatade också i andra sammanhang. Kan inte heller få in i min lilla hjärna att självmordbombare (ofta muslimsk grundtro) tror att dom kan få sympati genom att ta livet inte bara av sig själv utan också andra helt oskyldiga människor. Sympati kan dom bara få inom sitt egna sjuka religiösa samfund som blivande martyrer.

Men med den inledningen tycker jag verkligen inte Israelerna kan ta sig vilken rätt som helst. Bara för att man anser sig har rätt till och bor på Guds mark.

Som t.ex. stoppa en helt fredlig båt ”Chip to Gaza” med mediciner och förnödenheter till ett av världens fattigaste länder med förevändning att det kanske finns vapen ombord. Och inte nog med det ta rätten att borda båten och skjuta ihjäl 9 personer.

T.ex. När palestinier eller Hamas skjuter med någon gammal rysk luftvärnsrobot hämnas Israel med att jämna en hel stad med marken. För man känner sig hotade och måste slå hårt tillbaka.

Vid senaste fångutlämningen när (en) israel bytes mot flera hundra fängslade palestiner för något år sedan. Menar israel att deras medborgare är värda flera hundra gånger så mycket om en palestinier, eller hur kan man annars tolka det? Trots att Amnesty i decenium har protesterat mot att Israel fängslar och håller människor i fängelset utan någon som helst rättegåmng finns i dag 308 palestinerer i detta s.k. "administrativt förvar".

Palestinierna får inte importera några vapen alls till Västbanken eller Gazaremsan utan måste i så fall smyga/smuggla in det. Israel får ha hur mycket vapen som helst från bl.a. USA och har dessutom Kärnvapen i bakfickan. Allt för att Palestinier och andra har sagt att Israel skall utplånas.

Är Palestinierna riktigt dumma stänger Israelerna gränserna så dom inte kan komma till jobbet som oftast är i Israel och hindrar palestinierna att försörja sig och sina familjer. Man bygger också stora höga murar runt nya olagliga bosättningar för att inte Palestinierna skall kunna se det och kanske kunna kasta stenar på dom, eller? Bosättningar som i stort sett hela världen anser vara olagliga men Israels stora vän USA lägger alltid in sitt veto i säkerhetsråd så att Israel kan fortsätta terrorisera folket på västbanken o Gazaremsan.

Palestinierna är ju i realiteten helt livegna. Skulle inte du bli förbannad om du och din familj blev behandlad på samma sätt.

Sanna mina ord att i detta området kommer det tyvärr aldrig att bli fred.

För att det skall kunna bli fred måste båda länderna få var sitt suveränt land och att länderna respekterar respektive lands suveränitet och sist men inte minst måste det bo miljontals människor med Nelson Mandelas mentalitet på båda sidorna för att kunna försonas med fienden. Och så många Mandelas finns tyvärr inte… och det är som vanligt till stor del religionens fel från båda sidor!!

För att bli uttagningen till Olympiska Spelen 2012 skall man ha en realistisk chans till finalplats alt. komma bland de 8 bästa.

Någon rättvisa finns tyvärr inte i världen. Naturligtvis inte heller inom idrotten. Damishockeylandslaget är alltid klar för OS med 30-talet lyckliga spelare man skrapat ihop, eftersom det knappt finns 8 lag i världen.

Att Musse inte får åka visar de stora problemen i uttagningarna. Att Mustafa Mohamed är god för 2.11 (kvalgränsen) är nog ingen tveksam på, efter hans enda riktiga maratonlopp för några veckor sedan när han sprang på 2.12 någonting där han avslutade väldigt starkt vilket indikerar att han har bättre tider i kroppen. Nu är det inte som på t.ex. 100m att Musse kan göra ett nytt försök nästa vecka. Visst har 100 kenyaner gjort under 2.10 förra året men det är bara 3 som får springa i OS. Och om jag inte minns helt fel misslyckas inte sällan de 3 uttagna Kenyanerna.

Var själv på Stockholms maraton förra veckan och såg Kenyaner som gjort 2.10 nästan frysa ihjäl efter 10km i loppet och ingen av de fantastisk duktiga kenyanerna kom i mål. I London är det inte helt omöjligt att det blir mycket kallare än dom är vana vid, eller hur. Visst försöker Olympiska kommittén med Stefan Lindeberg i spetsen vara rättvisa över idrottsgränserna. Och visst är det svårt att ha subjektiva uttagningar och jämföra olika idrottsgrenar. Rätt eller fel kan alltid diskuteras och motiveras bra åt båda hållen men att det blir subjektivt ändå visar Mustafa Mohameds ickeuttagning.

Vad jag inte fattar är att ett rikt land som Sverige inte kan vara mer generös med att skicka fler idrottsutövare. Man kan alltså t.ex. skicka ett helt Damishockeylag på 30-talet spelare. Samtidigt säger man nej till en bordtennisspelerska som har kvalificerat sig i uttagningstävling som SOK godkänt. Förresten har Bordtennisförbundet dragit SOK inför rätta för detta.  Bra så folk får upp ögonen för de stelbenta. Fantastiskt av Musse att bara några veckor efter maran springa och kvalificera sig på 10.000m på EM med tiden 28.40. Detta visar också för oss som kan löpning och maraton att det finns tider under 2.10 i Musses kropp och att det skall kunna ge möjligheter för Musse att bli bland de 8 bästa i Olympiska Spelens maratonlopp.

Att SOK skulle tänka om o ge Mustafa, Bordtennistjejen och kanske några tveksamma fall till klartecken är ju "naturlivgtvis" helt uteslutet  Det är som vanligt regelfasister, rättvisemoralister och pengar som avgör och "segrar".

Att Mustafa är en helt fantastisk trevlig, sympatisk, jordnära och stort föredömme för all idrottsungdom inte bara som idrottare utan också som medmänniska kan man naturligtvis inte heller ta med i beaktandet.....

Dom som verkligen älskar varandra behöver sällan prata så mycket om det. Vissa måste tala om det för varandra många gånger om dagen.

Jag älskar dig kan betyda så mycket och ändra betydelse som  man får anpassa efter speciella verktyg. Det kan betyda - jag vill inte få reda på vem jag skulle vara utan dig? eller - du tänker väl inte lämna mig i dag? – eller bara om vi inte var fast i det och vågar inte ge oss ut o leta efter någon annan. Tänk om det blir sämre och man träffar någon som slår en eller ens barn.

Man vet ju vad man haaar men inte vad man  fååår.

Vi har ju ändå kämpat sååå många år tillsammans inte bara med barnen och lägenhetsrenoveringar och annat. Vi har ju ändå varit i lag så länge och det är ju bättre att kämpa och anstränga sig så långt det går.

Förresten finns det väI ingen som säkert kan veta att man älskar en annan människa. Kan man verkligen det? Är det inte bara en egoistisk känsla och att man bara vill ha något tillbaka?

Kärleken är inte alltid så storslaget som många föreställer sig.

Livet e inte så djääävla romaniskt alla gånger!

Vi är ju bara 2 svaga, rädda, underbara människor som klamrar oss fast vid varandra som kommit till jorden för att inte totalt haverera den lilla stund vi lever här.  E d så farligt? Vem kan döma?

Jag älskar dig kanske bara betyder att jag behöver någon. Du duger riktigt bra men det finns kanske 1000 andra som också skulle duga för mig och för dig.

Men jag är ju bara en människa…….

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Utdrag ur Fredrik Lindström bok Evolutionen och jag kommer inte överens.

Finns också på CD och är mycket läs o lyssnarvärd. Bäst på CD för där är hans språknyanser med på ett bättre sätt tycker jag.